Blogguppgift 1 - Nyhetsvärdering

En nyhet kan handla om alla möjliga saker, ha alla möjliga vinklar och nästan kunna berätta vad som helst. Det kan vara allting från kriget i Syrien till vad du kan göra med dina toarullar när pappret är slut. Men det finns alltid gemensamma nämnare i artiklarna du läser. Reportern och redaktören tror att det kommer finnas många läsare som vill läsa det de har skrivit och publicerat. Artiklarna som kommer ut måste vara uppskattade. Annars kommer inte tidningen gå runt. 

Hur vet då redaktören vad som kommer uppskattas? Björn Häger skriver om detta i hans bok ”Reporter – en grundbok i journalistik”. Han menar på att alla nyheter bestäms av V.I.N.K.E.L.N, vikt, icke-normalt, närhet, konflikt, elitpersoner, lättbegripligt och nytt.  Om nyheter släpps som följer dessa kriterier så kommer det bli lyckade artiklar. Tidningarna arbetar också i den ordningen. Vad som är viktigast ska skrivas först. Det är ju det viktigaste som är mest intressant för tillfället. Men det gäller också att det följer de andra punkterna. Om det inte är icke-normalt så kommer det inte vara intressant längre. Det är därför rapporterna om ett krig sällan lever längre än någon vecka. Om människor är vana situationen kommer nyheten bli tråkigare. Det gäller också att händelserna ska vara nära, både geografiskt och kulturellt. Ju närmare en nyhet kommer desto lättare kan vi relatera till den. Och det är något som gör nyheten mer intressant. V.I.N.K.E.L.N  är något alla redaktörer använder sig av. Men valen av nyheter är ändå så annorlunda på olika nyhetsredaktioner. Vad som bedöms viktigt på Aftonbladet kanske inte bedöms som lika viktigt på Expressen. Det är upp till redaktören att välja vad som är intresserat och roligt att skriva om. 

Redaktörerna har också olika intressen. När de bestämmer vilka nyheter som ska ta plats på Aftonbladet måste de tänka på att Aftonbladet är ett privatägt företag. Precis som nästan alla andra företag så måste de tänka på utbudet och efterfrågan. Aftonbladets chefredaktör, Jan Helin, måste hela tiden tänka på att nyheterna han släpper ska generera intäkter. Det gör att han kanske prioriterar bort vad han tycker är viktigt mot det han vet Aftonbladet kommer tjäna pengar på. Det är ett problem. Det gör att väldigt många människor kanske missar nyheter som de inte borde missa. Speciellt när det gäller Sveriges största kvällstidning. Men det är också det som gör Aftonbladet till Sveriges största kvällstidning. De ger läsarna det de vill ha.

Det är det en ganska stor skillnad mot public service-styrda SR och SVT. Public Services alla kanaler finansieras genom radiotjänstens ”radio- och tv-avgift”. I och med att det är ett statligt finansierat mediebolag så ska deras verksamhet ” bedrivs självständigt i förhållande till politiska, kommersiella och andra intressen i samhället. De ska granska och debattera det som händer i Sverige och omvärlden”. Eftersom deras inkomst redan är säkrad så ska SR och SVT inte bry sig om att producera det som ger mest visningar, utan det som redaktionen tycker att det svenska folket bör veta och kunna.

Det är något som märks tydligt i en av de senaste dagarnas diskussioner. Den omåttligt populära ståupp-komikern Soran Ismail, som är programledare i P3s ”Morgonpasset”, har fått ta en time out från programledartjänsten. Det är på grund av de åsikter han har och som han pratar om i både sin turné, radio och sin podcast. I SR:s regelverk står det: ”Medarbetare som kandiderar i ett val, som aktivt medverkar i något politiskt parti eller på annat sätt offentligt redovisar sin ståndpunkt får inte framträda i Sveriges Radios program under tre månader före ett val eller en folkomröstning.”

Trots att SR vet om att Soran Ismail ger dem lyssnare så får han alltså inte vara kvar. Deras opolitiska ställning bedöms viktigare av redaktionen.

Ett annat tydligt exempel på detta är när jag i onsdags går in på både Aftonbladet och SR. Direkt möts jag av respektive sidors just då viktigaste nyheter. Man kan tycka att det borde vara samma nyhet. Men redaktörerna har gjort olika prioriteringar.

På Aftonbladet möts jag av rubriken Banker varnar för ´skraptrick´. Det handlade om den CVC-kod som finns på alla konto- och kreditkort. På grund av osäkerhet i banksystemet så kan bedragare få kontroll över ens bankkonto om de har tillgång till den koden. Därför tycker bankerna att man ska skrapa bort den eller sätta en tejp över den. Något som polisen inte håller med om. De menar istället att kortet då kan bli ogiltigt. Det är väldigt logiskt att en sådan här nyhet blir så stor på Aftonbladet. Den svara på flera av kriterierna av Björn Hägers ”V.I.N.K.E.L.N.”, såsom vikt, närhet och konflikt. Det är också en nyhet som intresserar väldigt många människor. Nästan alla har idag ett bankkort. Och ungefär lika många är rädda för att pengarna på det kortet ska försvinna. Om man kan förhindra det eller få ett tips om hur man förebygger risken så läser man på nyheten. Det är så vi funkar och det är därför Aftonbladet väljer denna nyhet som deras viktigaste. 

Men när jag går in på SRs nyheter möts jag av något helt annat. SRs viktigaste nyhet var då JAS-affären: Starka reaktioner i Schweiz. De skriver där om hur den svenska inblandningen i ja-kampanjen till Gripenköpet har väckt reaktioner i Schweiz.

Detta är inte för allmänheten en lika intressant nyhet som den om CVC-koden. Men SR gör bedömningen att det för det svenska folket är en väldigt viktig nyhet. Och det är ju trots allt det som kommer först enligt Björn Hägers nyhetsvärderingar. Eftersom SR tycker att allmänbildning och vad som är viktigt för folket ska gå före som stora nyheter har dem en sådan här artikel. 

Sebastian Bergin